Jag bet av en bit av min tand vid frukostbordet.
Jag satt i godan ro och tuggade på en Finn crisp och bet sönder en liten flisa på en tand.
Ja, ja det ska alltid vara något.
Jag känner inget speciellt, mer än lite med tungan.
Men jag får väl kanske ändå ta kontakt med min tandläkare.
För det är så otroligt skönt att min tandläkarskräck är helt borta idag.
Men så ska ju slantarna räcka till tandläkarbesök också.
Jag märker att jag får gå dit allt oftare med åren.
Det är inte så lätt för min tandläkare att ta över en person som mig, som haft tandläkarskräck ända sen barnsben och inte ens vågat gå till nån tandläkare.
Nu när jag kan gå till tandläkaren utan rädsla, så jag ska nu istället sitta och vrida och vända på slantarna och försöka prioritera det viktigaste. Utan att min man hela tiden ska gå in och rädda mig.
Fortsätter de gamla lagningarna att släppa så är det kanske dags med nya tänder.
Det finns ju mycket gott att välja på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar..