Michelin

Michelin

Diabetes

 Jag har alltid samlat alla nålar i en sån här liten hink och igår skulle min man lämna in den på apoteket, men de slog bakut och sa att det inte längre tar emot dessa hinkar.


Utan de sa att vi skulle slänga hinken i vår gröna soptunna. 


Vilket vi tycker låter väldigt märkligt.






Diabetes-sköterska sa till min man att jag, skulle ha sex varje morgon. 

Och han gnuggade sina händer och såg väldigt glad ut och sa: 

Ja, jag ska försöka göra så gott jag kan! 

Just av den anledningen så minns jag att det var just sex, som jag skulle ha på morgonen. 


  Idag 2019 och min diabetes: 

Idag har jag lärt mig att hantera min diabetes. Jag slutade med Metformin och valde istället att ta insulin-sprutor. Jag gjorde noteringar morgon, lunch, middag, kväll och jag skrev upp hur mycket jag hade i blodsocker. Jag skrev upp vad jag åt, så jag lärde mig vad som gav mig högre blodsocker och vad som gjorde att jag fick ner mitt blodsocker. Det var bökigt till en början, men på det viset lärde jag mig att hantera min diabetes. Idag 2019 så vet jag vad jag kan och inte kan äta. Jag kan idag känna när det är dags för att ta en insulinspruta och när jag inte behöver det. Jag har en otroligt koll på mitt blodsocker idag. Jag har fått ner mitt blodsocker och jag ska fortsätta leva och äta på det sätt som jag gör idag. För jag märker att jag mår bra utav det. Visst, jag syndar ibland och ställer fram en godisskål eller äter något annat olämpligt. Men jag är hela tiden medveten om det idag. Det händer inte ofta idag när jag "syndar" men jag tillåter mig ändå att få göra det, i min egen takt. 
Mitt mål är att jag ska ha ett rätt så normalt blodsocker och få bort insulinintaget. Jag själv ska kunna se till att mitt blodsocker ligger på bra värde. LCHF är bra för många, men för mig handlar det mer om hitta min egen balansgång. Och jag har märkt att jag är på god väg, sedan jag fick diagnosen 2012. Så jag har gjort stora framsteg. Jag har liksom tagit tag om min diabetes mer på allvar idag.
Jag har hittat mitt sätt att hantera min diabetes Typ 2. Jag har märkt att det bara jag som kan se till att jag får normala blodsockervärden, om jag bara tänker före, innan jag stoppar i mig en massa onödigt.
Så jag har lärt mig att leva med sjukdomen: diabetes Typ2, men jag kommer aldrig att acceptera sjukdomen. Utan jag kommer att fortsätta att tänka före och inte efter. Det är minst lika viktigt att röra på sig, så som att äta rätt. Hittar man bara den rätta kombinationen, så ska det fungerar skapligt, tänker jag. Jag har aldrig haft så bra blodsocker, som jag har nu idag. Så det är bevis nog för mig att jag är på god väg. Det gäller bara att vara lite envis och stålsätta sig. 

Jag kommer att uppdatera lite vart efter som här inne i mån om tid och lust. 

Året var 2012 den 7/12

Problemet började med att jag fick springa på toaletten och kissa stup i kvarten men det började klia och svida allt mer och mer. Så jag tog kontakt med vårdcentralen och jag fick lämna urinprov och det visade sig att jag hade urinvägs inflammation så jag fick en penicillin kur. För varje dag som gick så sved det ännu mer och jag vågade knappt gå på toaletten för det kändes så obehagligt..
Jag fick helt plötsligt förstora upp allt på min dator, för jag såg knappt bokstäverna på skärmen. Det blev allt värre och till slut hade min skärm så nära mig för att jag skulle se något över huvud taget. 
Jag hade gått igenom hela penicillin kuren men kändes inte ett dugg bättre. Jag hade fortfarande problem med att det både sved och hettade i underlivet. Jag sköljde med svalt vatten men klådan och hettan var outhärdlig.. så jag ringde vårdcentralen igen och talade om mina problem. Jag fick då ytterligare en penicillin kur som jag genomled och försökte stå ut med att jag knappt kunde sitta.
Efter den andra penicillin kuren så tog jag åter kontakt med vårdcentralen och jag fick nu lämna in ett nytt urinprov. Jag blev genast ditkallad och fick då slängt i ansiktet på mig att jag hade väldigt högt blodsocker. Det visade sig att jag nu hade diabetes Typ 2. Jag skulle nu börja ta insulin sprutor på kvällarna och metformin tabletter morgon o kväll. 
Det blev en mycket snabb genomgång med diabetessköterskan och sen blev jag lämnad med alla mina frågor och funderingar och tankar. Med tanke på att jag har haft stroke så är ju min uppfattningsförmåga väldigt begränsad så jag hade därför min man med mig som fick hjälpa mig med att försöka komma allt som diabetessköterskan hade pratat om. Hon visade mig mycket snabbt hur man skulle sticka sig själv i fingret för att kolla sitt blodsocker och i samma stund satt hon och visade mig hur man skulle ta sin insulinspruta. Det kändes stressigt och jag var hela tiden oerhört koncentrerad men jag kände att det här kommer nog att vara för mycket för mig för att komma ihåg.
När kvällen analkades så var det nu dags för mig att ta min första insulin spruta. Det var inte lätt eftersom jag är fruktansvärt spruträdd. Jag tycker att det är obehagligt men jag tar ändå och biter ihop och tar min första spruta i magen. Det kändes ju inte så obehagligt som jag hade föreställt mig, men jag var helt kallsvettig efter den första sprutan som jag själv nu hade tagit men samtidigt lite stolt över att jag ändå klarat det helt själv. 
Största problemet var att få magen att acceptera Metformin och det var inte alls någon lätt match. Hur mycket jag än försökte så klarade jag bara av att ta en metformin tablett morgon och kväll och ju mer skulle jag öka på mitt insulin enligt diabetessköterskan. Jag kunde inte gå långt ifrån toaletten för jag blev magsjuk och till slut vred jag mig i magsmärtor av dessa tabletter. Men jag envisades ändå med att försöka klara av att ta en metformin morgon o kväll.
Det hände ibland att jag kände obehag på vissa ställen på magen som jag tog min insulinspruta. När jag satt som vanligt inne på provtagningen för att ta mitt waran prov, så passade jag på att fråga varför det kunde kännas obehaglit ibland och ibland inte när jag stack mig själv i magen.. Jag fick då till svar att det bästa är att jag tar sprutan lite mer under ifrån magen och uppåt så känns det inte lika obehagligt. Efter den informationen så har jag inte alls känt något obehag alls när jag tagit mina insulinsprutor i magen. Det kanske vore något som man tycker att diabetessköterskan skulle ha informerat om.
Jag fick veta att det var allt socker i min kropp som var orsak till min synförsämring, det var socker kristaller i både ögonen och i underlivet som gjorde så att jag kände allt det här obehaget. 
Jag är nu idag januari 2015 uppe i fyra metformin om dagen och 24 enheter kvällsinsulin men jag får inte ner mitt blodsocker ändå. Jag pendlar mellan 9,4 - 10 varje morgon och jag ska ha 6.
Jag undviker potatis, pasta, ris, fikabröd, godis, läsk och jag tänker på vad jag stoppar i mig. Men ändå får jag inte ner mitt blodsocker. Jag har hittills inte fått träffa någon diabetesläkare utan enbart en diabetessköterska!
Varje kväll jag tar mina insulin sprutor så känner jag mig som en narkoman. Men jag vet ju att det är för mitt eget bästa. Tänk vad man kan lära sig ändå när det verkligen gäller. 
Men jag har långt kvar med att försöka få ner mitt BS. Jag ger inte upp, jag ska kämpa! 
Det finns de som har det värre än så. 

1 kommentar:

  1. Här fungerar det också att skriva. Jag skriver nu 8från min mobil. Enkelt och smidigt. /Berith

    SvaraRadera

Tack för din kommentar..