Ibland känner jag mig lite som det här trädet som kryper upp ur den stora stenen.
Bland motgångar och sjukdomar och elände, så kryper jag sakta men säkert tillbaka igen.
Men det får ta den tid det tar.
Jag tänker inte påskynda!
Men jag växer, från dag till dag.
Mer och mer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar..