Det var en mycket tuff dag igår.
Jag som är en riktig nattuggla har nu för andra gången den här vecka vart tvungen att kliva upp i ottan.. eller långt före ottan rättare sagt, för att först ta ett medel som rensar magen inför dagens rektoskopi. Så bara det i sig att kliva upp tidigt har varit en plåga för mig.
Väl på plats på sjukhuset
Det första jag insåg var när jag väl kom på plats var att:
jag inte skulle ligga på min vänstra sidan, så som jag hade läst när jag hade Googlat om rektoskopi. Utan jag fick kliva upp i en gynekologstol iklädd i blåa pappersshorts med ett hål i baken.
Där efter kom läkaren in och med sig hade han en elev..
Så jag hade två karlar stod och kikade mig i rumpan
och de gjorde en rejäl undersökning av mina tarmar samtidigt som det gjorde fruktansvärt ont.
En kvinnlig sköterska höll mig i handen och klappade min svettiga panna.
Jag fick ta djupa andetag och försöka koppla av och jag försökte tänka på annat.
Men det var inte lätt, när det gjorde så ont som det gjorde.
Varför det gjorde så ont berodde just för att jag hade inflammation i tarmarna,
fick jag veta efter undersökningen.
Jag fick även veta att den röntgen som jag hade gjort i tisdags på mina tarmar var helt okey.
Jag hade inga tumörer!
Det som jag var mest orolig för... Så jag drog en lättnadens suck!
Men de såg att jag även hade hemorrojder lite längre upp i tarmen.
Något som de inte kunde göra nånting åt den här gången på grund av att jag äter waran som gör att jag blöder väldigt lätt. Så jag ska därför tillbaka i januari och göra en ny rektoskopi undersökning
och då ska jag göra ett uppehåll på waran-tabletterna.
Så denna dag var inte alls trevlig och jag kommer att
ha kvar denna händelse i mina tankar mycket lång tid framöver.
Men jag är tacksam, oerhört tacksam över att jag inte hade några tumörer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar..