Gud som haver barnen kär.

Gud som haver barnen kär,
se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går,
du förbliver, Fader vår.

Som barn så bad jag ofta en liten bön men jag upptäckte ganska snart att jag blev aldrig bönhörd. Jag bad och jag bad och jag bad och jag förstod mycket snart att det man önskade sig fick man lov att se till att fixa helt själv. Och det är ju sant. Jag minns att min far en gång i tiden sa att han inte trodde på någon Gud för han hade minsann aldrig visat sig för min far, men "han" där nere hade visat sin existens.. Riktigt så tycker jag väl inte att det är, men hans ord har alltid följt med mig och jag vet att vill man ha något så får man göra något åt det själv och detta utan någon inblandning av varken Gud eller någon annan.