Marsipan=gammal apoteksvara blev gottegrisarnas julgodis

Kan man tänka sig en jul utan marsipangrisar?

Absolut inte tycker många.

Julen är en marsipanens helg och alla gottegrisars julgodis.

Marsipan är en mycket gammal konfekt. Vem som kom på idèn att blanda mandel med socker och ägg till denna utsökta konfektyr är fortfarande höljt i dunkel. Därmed finns också många historier om dess ursprung.

En del påstår att marsipan härstammar från asien eller Mellersta Östern där mandelträden växer i överflöd. Andra hävdar att den har sitt ursprung i Europa.

Tyskarna påstår att det var kocken Farnz Marcip som kom på receptet. Han fick i uppgift att till en stor middag skapa en läcker dessert som han senare döpte till Marcipan.

Italienarna menar att det ar en bagardotter i Venedig som på medeltiden hjälte sin far med att skålla och hacka mandel till en stor deg. Men eftersom flickan var nyförälskad var hon en smula vimsig. Följden blev på tok för mycket mandel till en alldeles för liten deg.

Fadern blev rasande över slöeriet med den dyra mandeln, men i sin ilska passade han på att smaka på degen. Ett förvånat, men belåtet leende spred sig över hans ansikte när degklumpen smälte i munnen. Aldrig hade han smakat något så ljuvligt!

Han skar mandeldegen i små bitar och sålde dem med god förtjänst. Dagen efter startade han och dottern tillverkningen av de nya kakorna. Han kallade dem för Marcusbröd efter byns skyddshelgon S:t Marcus.

Enligt gamla rullor framställdes redan under antikens dagar en slags marsipan av mandel blandad med honung och i Persien lär den moderna typen av marsipan ha tillverkats på 900-talet.

I Sverige omtalas marsipan i biskop Brasks hushållsbok från 1520-talet.

På den tiden var marsipan ett överklassgodis och en kär konfekt vid hovet.

I boken "Godis" av Birgitta och Cia Conradsson berättas att Gustav Vasa älskade sötsaker.

Han blev utnämnd till "Sverige första godisgris" i mitten av 1970-talet då Nordiska Museet i Stockholm hade en utställning om den svenska konfektyrens historia.

Det var Gustav Vasas hovapotekare Hans König som leverade gotterna till honom. Bl a konfekt med kummin, koriander och kanelbarkskonfekt samt marsipan i form av olika figurer.

Marsipan var nyttigt att äta, menade man. Kryddad med muskotblomma eller rosenvatten ansågs den extra stärkande. Konfektmakarna på den tiden var främst apotekarna, en näring som så småningom övertogs av sockerbagarna.

Under 1800-talet blev Köningsberg känd för sin utsökta marsipankonfekt. Där fanns t o m en speciell yrkesgren - marsipanmakare. I slutet av 1800 - talet blev marsipan en allmänt nyttjad konfekt i Norden.

Numera finns det en salig blandning av marsipan-tillverkning och här är ett exempel på en liten ovanligare marsipan-figur: små babyn..