Chris Gardner (Smith) satsar alla sina besparingar apå att investera i en ny typ av röntgenmaskin som ger bättre än vad dagens (läs 80-talets) kan åstadkomma. Men Chris maskin är också betydligt dyrare och visar sig vara vädigt svårsåld, vilket sätter familjen i en ekonomisk knipa. När Chris arbetar allt hårdare får flickvännen Linda (Newton) nog och lämnar både honom och sin son. ensam kvar står Chris kämpandes med att få vara varje dag att gå ihop ekonomisk, vilket till slut blir ohållbart och han tvingas därför bo på gatan och hans enda chans att överleva är att slåss som praktikant hos en börsmäklarfirma. Helt utan lön i ett halvår och med små odds försöker han övertyga firman att just han är rätt man, trots att han varken har pengar eller tak över huvudet, och en liten son att ta hand om.
Jag kan bara säga: SE DEN!
Och skulle du bli berörd så kan du betrakta dig själv som "normal" enligt min åsikt.
Filmen påverkade mig så till den grad att jag fick ont i bröstet och den berörde mig så att jag grät men det kom inga tårar, jag grät inombords, grät i hela kroppen så det gjorde ont.
Här introducerar Will Smith sin egen son till livet som skådepelare, och vad bättre kan tänkas än att agera son till sin egen far..... Här känner man verkligen dom riktiga känslorna i luften.
Efter att ha sett den här filmen inser man att det finns upp och ned gångar i livet och att man inte ska ge upp, hur jobbigt det än är. Den här filmen har gett mig en strimma hopp att mänskligheten kanske inser hur lätt det är att hamna i en dålig situation utan att man är dålig som människa. Det kan hända vem som helst, när som helst.
Så ta vara på allt ni har idag för imorgon kan det vara borta allting.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar..