I betraktarens ögon

Jag sitter nu med Hans Caldaras bok: I betraktarens ögon.

Jag fick rådet att läsa denna bok av min skolfröken som jag hade under 1968-1969 som jag nyligen träffade på en 40-årsjubeliums-skolträff..

Hans Caldaras memoarer är en skildring av en för de allra flera svenska okänd värld.

med allvar, humor och värme skriver han om sitt utanförskap och om ett liv som flykting i sitt eget land.

Han vet av egen erfarenhet hur det är att vara utsatt för mobbing och rasistikt våld. Född i Stockholm med ett romskt ursprung växte han upp i tält och tvingades föra en ambulerande tillvaro, vilket till exempel medförde att han inte fick börja skolan förrän han var tio år.

Isina memoarer, I betraktarens ögon berättar han med allvar, humor och värme om sitt liv, om att bli omhändertagen och placeras på barnhem, om att uppleva utanförskap både i det svenska samhället och i det romska, eftersom hans pappa inte var rom.

Men också om glädjen i att upptäcka sången och göra den till sistt liv, att få framträda med Vilhelm Moberg, Monica Zetterlund och Katarina Taikon och att göra internationell karriär med sina sånger på romanès.

Caldaras skildrar också romernas svenska h istoria, med till exempel svårigheterna under andra världskriget då romerna inte tilldelades några matkuponger och levde med skräcken att dporteras till Hitlers förintelseläger...