Michelin älskar att simma men avskyr elaka svärmödrar

Visst är det skönt att simma?

Jag simmade alltid tillsammans med min före detta svärmor, som var och är världens goaste människa... Jag gjorde enormt mycket tillsammans med min före detta svärmor och jag saknar henne enormt mycket idag. Hon var och är fortfarande min förebild som kvinna!

Men det är inte alla förunnat att ha en underbar svärmor, så till alla er som har en mysig svärmor kan jag bara säga: Lycka till. Till er som har en ragata till svärmor säger jag bara: Sudda sudda .... du vet väl att allt skit ska antingen suddas bort eller spolas ner i toaletten..

Idag har jag en ny svärmor och som accepterar mig för den jag är, fast vi har mycket olika åsikter om det mesta. Men jag trivs ändå tillsammans med min svärmor och jag behöver inte känna mig konstgjord tillsammans med henne. Så jag är lyckligt lottad, kan man säga.

Även jag själv är svärmor och jag är en sådan person som inte alls visar eller säger till någon av mina söners flickvänner vad dom ska göra eller inte, det skulle aldrig falla mig in. Jag kan inte bestämma över mina vuxna barn när dom har flygit ut ur boet. Man måste som förälder släppa "navelsträngen" och acceptera precis allt som ens barn vill göra eller inte göra. Det är deras tur att balansera på livets väg och det ska dom göra helt utan "stödhjul".

Om jag skulle ha olika åsikter än mina söners flickvänner så behåller jag det för mig själv. Jag kan inte göra som dom gör på Tv-programmet: Mammas söner.... Har ni sett det?

Ett totalt sjukt program där mammorna är med sina söner och ska lägga sin näsa i blöt vid sönernas val av flickvänner..

Det är fruktansvärt att se hur en del mammor tror sig ha äganderätt på sina söner.

Jag mår bara illa av att se hur dom behandlar sina söner..

Detta kan bara inte hända i Sverige år 2009 och att det snart är 2010 gör inte saken bättre.

Det finns ingenting, absout ingenting som ger en mamma den rätten att få styra och ställa över sina söner precis som dom vill, bara för att dom har fött upp dom och fostrat dom.

Till alla flickor som nu råkar ha hemska svärmödrar, tänk bara så här: Det är synd om din svärmor som inte förstår att livet går vidare! Försök att negligera din svärmor och stäng öronen och nicka bara lite medgivande och låt henne tro att hon fortfarande har makten över sin son.

Är det såpass ohållbart att ni inte ens kan umgås, ja då är det ingen sak i världen. Då slipper du iallafall sitta tigande och låtsas utan du gör det som du själv vill bara, tänk på att det är ditt liv, din kropp, det är du som nu är vuxen och ska bestämma vad du gör av det, och ingen annan..

Sen är det bara att hoppas att det fungerar smärtfritt...