Michelin

Michelin

söndag 31 december 2017


Tankar inför det nya året:


Åter igen blir det ett nytt år.

Inte nog med att jag ska försöka komma ihåg, att jag nu istället få in i mitt huvud att det kommer att heta år 2018 istället för 2017 och det lär ju dröja ett tag innan jag har fått in det. 
Vi har dessutom fått brev på posten, om att vi ska helt plötsligt byta postnummer i vår adress. 
Vad nu det ska vara bra för. Kanske vill de helt enkelt att vi ska använda våra huvuden. 
För det är det många som inte gör! 
Se bara alla de som går ut och smäller smällare.. utan att ens tänka på alla våra små husdjur som skakar av rädsla och mår dåligt. Det är så jag skulle vilja trycka upp en liten smäll raket i röven på alla de som inte tänker längre än näsan räcker.
Idag jobbar min käresta men han kommer hem efter fyra, och då ska vi åter besöka våra goa vänner och sedan ska Mats upp tidigt i morgon och jobba igen. Men det blir nyår oavsett.

Det är mycket snö och mina tankar går då givetvis till alla de som inte har tak över huvudet. Det gör mig ont att vara fullt medveten om att det finns folk som inte har någonstans att bo, inte ens har mat på bordet. När jag själv har både frysen/- och kylskåpet fulla med mat. Världen är bra orättvis! 

Jag ska inte lämna några nyårslöften, som jag inte kan hålla. 
Utan jag ska bara börja med att visa hela världen vem jag är och vara den jag är, kort och gott.
Jag ska stå fast vid mina egna åsikter!
Jag ska vara den stora egoist, som bara gör det som faller mig in och det vill säga: 
att följa mitt hjärta, min känslor.
För jag är fullt medveten om att jag har ett mycket varmt och kärleksfullt hjärta, 
som slår inför det nya året och som jag faktiskt kan dela med mig utav. 

Jag ska försöka sudda bort all negativitet och hemskheter för att enbart försöka se allt positivt istället. Bara försöka göra det så bra som det bara är möjligt och sedan spä på ännu mer och göra ännu slag bättre än så. Bättre kan det ju inte bli då. 
För då vet jag, att jag har i alla fall försökt att göra något.
Jag ska öppna min famn och jag ska öppna mitt innersta och mina tankar 
och visa vem jag faktiskt är inför alla. 

Jag ska inte längre tystas ner med att känna den där "nyp-i-armen" för att jag ska vara tyst om mina åsikter och tankar, så som jag fick när jag var barn! 
Det är slut med det. 
Tänk att det skulle ta så många år innan jag fått bort den negativiteten.
Men nu är den puts väck! Och jag mår bättre än någonsin!

Jag vill passa att önska eder alla en trivsam nyårsafton och ett Gott Nytt År! 
Och jag vill även tacka er alla för att ni finns där!

 🌹Stor KRAM till er alla från mig! 🌹

måndag 18 december 2017

Jag lever



Dagens händelse: 
Jag slumrade till där jag låg i sängen på dagvården på sjukhuset.
Och jag blev väckt av ett jädrans oljud ifrån apparaten som gav mig min Entyvio-behandling. 
Sköterskan kom och stängde larmet och frågade om jag drömt något, 
för jag hade flaxat med armarna ovanför för huvudet. 

Och ja visst hade jag drömt!
Jag drömde att jag dansade balett och gjorde världens finaste piruett. 
Det var därför larmet gick! 
För så fort jag rör på armen så sätts larmet igång. 

Så där väcktes jag ur mina drömmars drömmar om att en gång som barn 
vilja vara graciös och elegant och dansa balett.
Jag? En liten knubbis? Ha ha ha 
Ja, även som liten kicka så var jag lite av en knubbis och ränderna går ju aldrig ur. 

Ja, i drömmarnas och fantasins värld så kan allt hända!
Men jag dansar ändå vidare, men inte bara i fantasin, 
utan jag dansar mycket graciöst och elegant på köksgolvet 
med mina lurviga tofflor på fötterna och iklädd i mina mjuka pys-å-mys-kläder 
och skiter i hur jag ser ut. 

Huvudsaken är att jag gör det jag vill och mår bra! 

Det kallas för att leva!

söndag 17 december 2017

Denna blogg är INTE bortglömd...

Men bloggaren som står bakom denna blogg har varit sjuk och är fortfarande till och från.
Och dessutom haft otroligt mycket att göra! Så bloggen har kommit lite i skymd undan.

Men jag lovar att på det nya året återkomma med nya tag! 

tisdag 5 december 2017