Michelin

Michelin
Visar inlägg med etikett Skansen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skansen. Visa alla inlägg

tisdag 13 oktober 2009

En raggarballe med bröd, tack....

Han hade låda på magen... Varm Korvs boogie.....



Ja det var tider det, då det fanns "varm-korvs-gubbar" med låda på magen.
Jag fick genom ett tips av en korvförsäljare att bläddra igenom tidningen:
Dagens Arbete nr 10/år 2004
Där hittade jag en bild på alla våra "varm-korvs-gubbar" som jobbade runt omkring på Södermalm i Stockholm, och det är många av "gubbarna" på fotografiet som jag känner igen. En del var man rädd för som barn och en del var otroligt snälla och givmilda.

Det roligaste var när jag tittade närmare på bilden så upptäcker jag att vår släkting
Carlo Gianini (som tog hand om alla korv-gubbarna) även finns med på bilden.
Det är mannen längst bak till höger med glasögon, en liten glad herre..

För att få tillstånd att sälja korv från låda på magen måste man i början vara "partiellt arbetsför", det vill säga ha något arbetshinder. Ett sådant kunde vara att man var alkoholist, villket ledde till att gubbarna inte alltid hade så gott rykte.
Men Carlo tog hand om alla dessa "korv-gubbar" och med hans hjälp ledde det till att många fick en chans att skaffa sig en egen försörjning.
Det var då korvgubbarna hade en plåtlåda på magen som värmdes upp med en spritvärmare.
1942 kostade en korv tio öre och ett korvbröd kostade tre öre.
Gubben med låda på magen kom på 30-talet och senare kom kioskerna.
Jag minns att just Carlo`s varm korvar var lite rökta och smakade extra gott.

Carlo Gianini hade även hand om glassförsäljningen där även hans mor Gudrun Gianini jobbade och sålde glass och det hände ibland att vi flickor fick vara med och hjälpa till. Man fick äta utav de krossade våffelstrutarna som smakade gudomligt gott och en och annan glasskula smaskade man i sig under årens lopp.
Släkten Gianini satt även utanför Skansen bland andra många andra ställen och sålde ballonger och annat krims krams som alla barnen tjatade till sig av sina föräldrar.
Det är med stor stolthet som jag presenterar denna man:
Carlo Gianini och hans fru
"Korv-gubbarna`s" man

Foto på korv-gubbarna: Pressens bild/Dagens arbete
Foto på Carlo Gianini med fru: fotografiet privat


Korvordlista:
Raggarslang med bensskydd - kokt med bröd
Slapp i papp - kokt korv med bröd
Släng med lera - kokt korv med senap
En böj med limpa - kokt korv med bröd
Raggarballe med svängdörrar - kokt korv med bröd
En svullen med benskydd - tjock korv med bröd
Raggarbricka - två kokta med mos
Slang med halka - korv med senap
Väntkrov - korv med bröd medan man väntar på sin beställning
Raggarhavre - strips
Vurre - korv på Stockholmska
Tuggad gurka - bostongurka
Perru stampa - potatismos i Rättvik
En blja rotmos & ett halvt grisarsle - korv med mos
Gödselstack med bröd - vegoburgare
Klämmapäron - potatismor på sollerömål
Luffare (1) - korvbröd med mos
Luffare (2) - korvbröd med senap, ketchup och hackad gurka
Plattponny med hörlurar - hamburgare med bröd
Rödkladd - ketchup
Svedd med bröd - grillad med bröd
Svullen med mos - tjock korv med mos
Källa: Leif Eriksson bok "KORV, MOS OCH MÄNNISKOR"































fredag 12 juni 2009

Läste en väldigt bra insändare i vår tidning Ljusdalsposten idag.

SJUNG UT DIN ÅNGEST.......

Snart smäller starskottet för både allsången på Skansen och Lotta Engbergs med allsång från Liseberg.

Sången har faktiskt vingar och har en otrolig kraft som tränger igenom vårt skal. Det är en slags masspsykos där vi på något vis kan samla oss kring sången som utgångspunkt.

Det har ju ingen större betydelse om man kan sjunga eller inte. Förhoppningsvis finns det många andra som kan. Det har konstaterats att dödligheten minskar när man gör kulturella saker i grupp.

Att ta vara på musikens vidunderliga kraft, är ett sätt för oss människor att sjunga ut vår ångest. För ju mer kriser det är desto mer behövs denna form av underhållning.
Det kanske inte är så konstigt när vi är ett sjungande folk.

Vi bär faktiskt alltid detta instrument med oss. Sångens lekfullhet roar alla barn från tidig ålder. Men då menar jag riktig allsång och inte en massa stjärnor som ska visa upp sig.

Så jag är helt övertygad om att dessa allsångsprogram är en viktig del i vårt vardagliga liv. Det bhöver egentligen inte vara så presentiöst, utan poängen är ju att vi kan sjunga tillsammans och njuta av musikens välgörande.

Så sjung ut från den Blomstertid nu kommer till Sommaren är kort. För livet borde fyllas mer med glädje och sång..

Skrivet av Bo Grapenskog