Efter min stroke så tar jag det lugnt

Att få stroke är något som verkligen gett mig en tankeställare.

Jag är väldigt uppmärksam idag om vad jag gör för fel gentemot min egen kropp.

Jag har fortfarande inte ätit varken godis, läsk, chips, fikabröd, sedan 10 augusti.

Den dagen som jag åkte in på akuten med ett snedvridet ansikte och ett sluddrigt tal.

Efter att ha få veta att man har fått en stroke så är det förbaske mig min egen skyldighet att se till att min kropp ska fungera och då är det definitivt inte heller acceptabelt att vara överviktig och bara tro att livet leker. För det gör det inte. Det är jag ett levande bevis på.

Jag kan bara med sorg stå och titta på när alla våra ungdomar runt omkring oss bara svullar i sig en massa onyttiga saker och jag ser för var dag hur dom bara jäser upp och blir allt större och större. Och ingen kan göra något, mer än att bara stå och titta på.

Det är ju fruktansvärt egentligen.

Men så är det...

Jag vill på detta sätta VARNA ALLA...........

Tänk på vad ni stoppar i er!

Nu får ju inte alla överviktiga en stroke, utan det kan ha så många olika faktorer.

Jag hade hjärtinfarkt för två år sedan och tiden efter den händelsen så blev jag allt mer och mer sittandes framför datorn. Jag vågade inte göra nånting till slut, i rädsla av att återigen få hjärtinfarkt. Min man hjälpte mig med precis allt, för att vara snäll mot mig.

Men istället så blev jag som en stor pösmunk som bara satt på ändan och stoppade i mig än det ena och än det andra utan att tänka på konsekvenserna.

Vågen hamnade till slut inne i en skrubb, för att jag inte ville se hur mycket jag egentligen vägde. Det kändes bara så mycket bättre när vågen var undangömd.

Men vad jag gjorde var att jag bäddade för att jag istället fick en stroke.

Så här i efterhand så kan man tycka att jag måste ju ha varit dum i huvudet som inte förstod bättre. Men min rädsla för att åter igen få hjärtinfarkt gjorde att jag rörde mig allt mindre och mindre till att slutligen inte göra nånting åt min viktökning.

Man behöver inte vara lastgammal för att få en stroke.

Jag tar idag raska promenadrundor på cirka 45-50 minuter varje dag och jag ser till att jag äter rätt och jag tänker på precis allt som jag stoppar i mig idag. Och jag SKA LYCKAS att gå ner i vikt, det har jag bestämt mig för nu. Jag vill leva ett bra tag till och jag hoppas verkligen att allt fler ändrar sin levnadsstil och tänker på vad dom stoppar i sig..

För en dag kan det faktiskt hända dig.....Tänk på det.

Nu har jag återhämtat mig såpass mycket så idag syns det inte att jag har haft en stroke.

Men så har jag jobbat som ett djur för att bara försöka få tillbaka talet utan att sluddra.

Varje dag får jag anstränga mig!

Jag vet att jag kommer att minska i vikt för varje dag som går och den här gången

känner jag att jag kommer att lyckas.

Jag kommer åter ställa fram min våg och bara känna mig glad över att jag lever..

VAR RÄDD OM ER!

Jag tänker i alla fall vara rädd om mig själv hädanefter...

Var rädd om dig själv du också..