Klass-skillnader eller inte

Jag sitter och tittar ut genom och fönstret och ser små snöflingor dala sakta ner på backen. Vintern är i antågande..
Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på att det verkligen finns de människor som har så lite att göra att dom måste söka med ljus och lykta efter fel och brister hos andra människor. Precis som om dom själva vore så fruktansvärt bra i allt.
Jag har själv en mycket gedigen utbildning som inte går av för hackor, men trots min utbildning så fann jag inget där ute i livet som kunde ge mig det jag sökte merän min största kärlek, och det är absolut det största i livet.
Jag upptäckte mycket snart att det bara var en massa snobbiga typer under ubildningen som trodde att dom var något för mer på grund av sin utbildning. För varje år som gick visades det sig att jag fick allt mer rätt på den punkten, en del av mina klasskamrater förvandlades till några jädrans snobbar. Jag tillbringade många år i det så kallade "fina" kretser eller det så kallade "fina folket" men jag blev så fruktansvärt less på deras snobberier och deras fula fasoner.
Jag tyckte det gick för långt när dom började prata illa om varandra och spred ut hemska rykten om varandra, bara för att försöka överträffa varandra.
Min bästa vän som då tillhörde dom "finare" kretsarna gick hastigt bort och detta på grund av hon mådde så dåligt av att bli sär-behandlad..
Hon tog livet av sig. Min vän finns inte längre.
Min vän dog på grund av dom här djädrans "fin-folket" som spred ut en massa falska lögner om henne. Hon orkade inte med trycket längre.

Hon sa flera gånger till mig att jag skulle hålla mig undan dom här "snobb"- människorna och jag löd hennes råd och jag håller löftet än idag.
Jag är numera "på mattan" så att säga: bland de övriga i samhället, lever- Svensson-liv och jag tänker fortsätta att vara där. Jag tänker hålla mitt löfte till min bästa vän som tog sitt liv bara för att slippa dom här klass-skillnaderna. Jag om någon vet hur det är....
Därför kan jag inte låta bli att tänka idag, tänka idag på vad det där så kallade "fin-folket" är gjorda av? Sten o marmor eller? Jag märker utav det på nytt igen, här och nu. Jag upplever samma visa igen. Det är som om livet går i repris......

Klass-skíllnader i mellan, folk som inte kan acceptera varandra, utan att man ska behöva klanka ner på varandra. Det känns så fel och det är inte vuxet att bete sig så illa.
Jag kommer aldrig över min bästa vänninas bortgång men likt förbaskat så dyker det upp folk i min närhet idag som gör mig påmind om denna händelse.
Jag fullkomligt avskyr diskriminering, högfärdhet, och framför allt de som tror att dom är förmer än andra. Så sluta att klandra varandra på varandras utseende, utbildningar, och gud vet vad..
För vi är alla bara kort och gott en : MÄNNISKA av samma skrot och korn och detta oavsett utbildning eller annat. Respekterar man varandra som man är, så är allt ok.....
Dom som lever kvar i det där "gamla tänkandet" kan gå och gömma sig någonstans och sitta där ensam med sina egna tankar, men sprid inte ut till vår nuvarande ungdom, det som vi en gång i tiden försökte få bort..