Är man kaffe sugen så är alla medel tydligen tillåtna..
Michelin
tisdag 30 mars 2010
En drömmare........
Jon Persson - en drömmare
Att Jon Persson var på god väg mot de nitti bekom honom inte ett jota. Han såg och hörde som en falk, hans minne var sagolikt. Och för en femtioåring som tog sig för att göra honom sällskap på en promenad kunde det vara strävsamt nog - Jons ben gick mer eller mindre som trumpinnar.
Men oftast valde nog Jon att ta sina promenader på egen hand. Då behövde han inte ta hänsyn till någon medgåendes eventuella svårigheter att hålla jämna steg med honom.
Det märkligaste med Jon var dock att han var en drömmare. Nej, inte en sån drömmare som låter dagarna gå och fyller dem med ljusblåa skyar och förhoppningar om underbara upplevelser. Det var Jon alldeles för mycket realist för.
Jon gjorde som vi alla, han drömde ett och annat om nätterna. Drömmar far som strömmar, heter det ju, och de flesta av oss minns kanske inte så mycket på morgonen av det vi har varit med om under natten, eller också bryr vi oss inte alls om det vi råkar minnas. Men Jon, som bevarade så många beundransvärda kvalitèer högt upp i åren, han hade till råga på allt också ett intressant - och givande ! - drömliv. Han var en sanndrömmare, helt enkelt.
Det kunde ibland hända att Jon efter en dröm mitt i natten vaknade och klarvaken satte sig upp i sängen. Så var det till exempel för några år sen när han samma natt råkat bli bestulen på sin cykel, som efter vanlighten stått olåst, lutad mot uthusväggen.
Jon hade i drömmen fått klart för sig att cykeln var borta men lycklitvis och märkligt nog också var den just då befann sig. Sommarnatten var ljus, och Jon, som snabbt kommit i kläderna, behövde inte stå ute på tunet och fundera åt vilket håll han skulle gå för att hitta den. Målmedvetet stegade han på åt det håll som han i drömmen sett vara det rätta, och strax bortom hans egen tomt korsade två vägar sina stråk.
Utan tvekan valde Jon att gå till vänster och visste att han inte behövde gå så långt. Nej, efter ett par krökar på den lilla slingrade vägen fick han se sin kära velociped vid dikesrenen. Och halvt skymda bakom ett buskage inne i hagen stod en yngling och kramade en ung flicka. Att det var ynglingen som tagit cykeln tog Jon för givet, och förmodligen hade han skjutsat flickan till den halvt dolda kärleksplatsen.
Jon gav sig inte till känna, drog bara upp sin cykel och trampad eh em. De kärlekskranka unga kunde gott få bli förvånade, när de kom upp på vägen och fann cykeln "stulen". Därhemma blev cykeln i alla fall inlåst.
Det här var ett exempel på när en av Jons drömmar gynnade honom själv. Men oftast var det personer i omgivningen som hans drömliv hjälpte. I de flesta fall var det fråga om föremål som på ett eller annat sätt kommit bort. Inte sällan visade det sig dock att ett föremål som sades vara borta i själva verket fanns kvar hemma hos ägaren, som tydligen had elite dålig kontroll på var han eller hon placerat det eller det av sina ägodelar.
Men Jons säregna förmåga hade sin begränsning - om inte ett aktuellt fall dykt upp i hans dröm, kunde han inte vara till hjälp. Surmulna människor tolkade ibland detta som iginhet från Jons sida.
En dag var det någon i grannskapet som tagit sig för att ringa till lokaltidningen och berätta om gamlingen Jon Persson och hans märkliga nattliv. Och det dröjde inte länge förrän en journalist stod utanför grinden och glodde nyfiket på Jon, som var fullt upptagen av att kratta höstlöv.
Jon hade inte något större intresse av att få sin drömfunktion känd runtom i en mängd socknar, men som den vänliga själv han var, släppte han in tidningsmannen och svarade snällt på hans frågor.
Resultatet blev en stort uppslagen artikel med jätterubrik och fotografier, både av Jon själv och av hans säng, där så märkliga fenomen ägde rum i nattens mörker.
Det var som Jon misstänkt - det dröjde inte många dar efter det att artikeln var införd förrän folk från alla möjliga håll hörde av sig med sina bekymmer. De tre första fallen gällde bortsprungna katter.
Och med detta började problemen för Jon. Hittills hade det varit grannar och andra sockenbor som konsulterat honom. Han kände alla vägar och stigar och märkliga skrymslen i församlingen., men när folk från grannhäradet börjat höra av sig med sina önskemål kunde inte ens Jons skickliga drömmerier klara av att lokalisera döda eller levande ting. Han måste känna till de lokala förhållandena för att kunna vara till hjälp. Och svårt var det också när det hände att ett och annat föremål blivit stulet och befann sig antingen hemma hos tjuven eller sålts till någon antikaffär. Jon hade ingen lust att bli indragen i polisutredningar och kanske bli utsatt för överfall därhemma.
Dessutom var det en extra besvärlighet när det gällde de bortsprugna katterna. Om Jon skulle råka få se en vilsen kisse i drömmen kunde det lika gärna vara fråga om vilken katt som helst, kanske ute på friarstråt. Och dessutom: den försvunna katten var ju rörlig och kunde ju när dagen grydde vara kilometervis från det ställe som man väntat sig att Jon skulle se i sin dröm.
Tydligen kunde Jon i någon mån styra sitt drömliv. Det här med katterna tyckte han var så dumt att han aldrig "brydde sig om" att ta med dem i sina drömmar.
Tidningsartikeln ledde till ännu en intervju eller i alla fall försök till intervju. En legitimerad drömtydare kom åkande en strax efter middag och visade sig vara både intresserad och påstridig. Han ville ha ett aktuellt bevis på Jons speciella drömliv och hade en bit från Jons stuga hoppat ur sin bil, plockat fram sitt fina cigarettetui och gömt det i stenmuren vid sidan av vägen.
Han berättade för Jon om sitt påhitt och uppmanade honom i rätt bestämda ordalag att gå och ta en middagslur och försöka komma på var etuiet var placerat.
Jon var inte längre trakterad av vad han tyckte var "löst folk" som kom och klämde honom på information om vad han hade för sig om natten, och den här gången var det ju alldeles för galet. Vresigt talade han om för mannen att det sannerligen inte var varje natt som han drömde något, och dessutom att han aldrig någonsin sov middag. Drömtydaren kammade noll och fick snopen krypa in i sin bil.
En bit därifrån kunde en och annan förundrad se på hur mannen sprang fram och tillbaka framför en stenmur och plocka med händerna mellan stenarna. Han hade glömt var han placerat det fina etuiet. Till sist gav han upp, slängde ilsket upp bildörren och trampade gasen i botten så småstenen yrde om hjulen.
Kändisskapet som Jon råkat in i fortsatte att besvära honom. En kväll när han satt vid köksbordet och lyssnad etill något kabarèartat i radion, sjöngs det plötsligt en kuplett om honom. Den började så här:
En gammal gubbe på vischan,
han drömmar minsann på begäran, han,
så skynda er att ställa er i kö,
innan det är för sent - han kan ju dö..
Dagen därpå ringde man från lokalradion och ville ha honom me di en serie om märkliga mänskliga egenskaper. Självkart, sa man, vore Jon Persson den mest intressanta av alla som man kunde tnka sig at tha med i programmen.
- Nej, jag vill inte, gav Jon som svar helt kort och la på luren.
En vecka senare kund eman läsa en annons i lokaltidningen, tydligt placerad mellan ett par artiklar på tredje sidan:
- Vill härmed meddela, att jag inte drömmer längre.
Vänligen Jon Persson, Ekebacken, Lindåsa.
skriven av Kjell Nelson
Att Jon Persson var på god väg mot de nitti bekom honom inte ett jota. Han såg och hörde som en falk, hans minne var sagolikt. Och för en femtioåring som tog sig för att göra honom sällskap på en promenad kunde det vara strävsamt nog - Jons ben gick mer eller mindre som trumpinnar.
Men oftast valde nog Jon att ta sina promenader på egen hand. Då behövde han inte ta hänsyn till någon medgåendes eventuella svårigheter att hålla jämna steg med honom.
Det märkligaste med Jon var dock att han var en drömmare. Nej, inte en sån drömmare som låter dagarna gå och fyller dem med ljusblåa skyar och förhoppningar om underbara upplevelser. Det var Jon alldeles för mycket realist för.
Jon gjorde som vi alla, han drömde ett och annat om nätterna. Drömmar far som strömmar, heter det ju, och de flesta av oss minns kanske inte så mycket på morgonen av det vi har varit med om under natten, eller också bryr vi oss inte alls om det vi råkar minnas. Men Jon, som bevarade så många beundransvärda kvalitèer högt upp i åren, han hade till råga på allt också ett intressant - och givande ! - drömliv. Han var en sanndrömmare, helt enkelt.
Det kunde ibland hända att Jon efter en dröm mitt i natten vaknade och klarvaken satte sig upp i sängen. Så var det till exempel för några år sen när han samma natt råkat bli bestulen på sin cykel, som efter vanlighten stått olåst, lutad mot uthusväggen.
Jon hade i drömmen fått klart för sig att cykeln var borta men lycklitvis och märkligt nog också var den just då befann sig. Sommarnatten var ljus, och Jon, som snabbt kommit i kläderna, behövde inte stå ute på tunet och fundera åt vilket håll han skulle gå för att hitta den. Målmedvetet stegade han på åt det håll som han i drömmen sett vara det rätta, och strax bortom hans egen tomt korsade två vägar sina stråk.
Utan tvekan valde Jon att gå till vänster och visste att han inte behövde gå så långt. Nej, efter ett par krökar på den lilla slingrade vägen fick han se sin kära velociped vid dikesrenen. Och halvt skymda bakom ett buskage inne i hagen stod en yngling och kramade en ung flicka. Att det var ynglingen som tagit cykeln tog Jon för givet, och förmodligen hade han skjutsat flickan till den halvt dolda kärleksplatsen.
Jon gav sig inte till känna, drog bara upp sin cykel och trampad eh em. De kärlekskranka unga kunde gott få bli förvånade, när de kom upp på vägen och fann cykeln "stulen". Därhemma blev cykeln i alla fall inlåst.
Det här var ett exempel på när en av Jons drömmar gynnade honom själv. Men oftast var det personer i omgivningen som hans drömliv hjälpte. I de flesta fall var det fråga om föremål som på ett eller annat sätt kommit bort. Inte sällan visade det sig dock att ett föremål som sades vara borta i själva verket fanns kvar hemma hos ägaren, som tydligen had elite dålig kontroll på var han eller hon placerat det eller det av sina ägodelar.
Men Jons säregna förmåga hade sin begränsning - om inte ett aktuellt fall dykt upp i hans dröm, kunde han inte vara till hjälp. Surmulna människor tolkade ibland detta som iginhet från Jons sida.
En dag var det någon i grannskapet som tagit sig för att ringa till lokaltidningen och berätta om gamlingen Jon Persson och hans märkliga nattliv. Och det dröjde inte länge förrän en journalist stod utanför grinden och glodde nyfiket på Jon, som var fullt upptagen av att kratta höstlöv.
Jon hade inte något större intresse av att få sin drömfunktion känd runtom i en mängd socknar, men som den vänliga själv han var, släppte han in tidningsmannen och svarade snällt på hans frågor.
Resultatet blev en stort uppslagen artikel med jätterubrik och fotografier, både av Jon själv och av hans säng, där så märkliga fenomen ägde rum i nattens mörker.
Det var som Jon misstänkt - det dröjde inte många dar efter det att artikeln var införd förrän folk från alla möjliga håll hörde av sig med sina bekymmer. De tre första fallen gällde bortsprungna katter.
Och med detta började problemen för Jon. Hittills hade det varit grannar och andra sockenbor som konsulterat honom. Han kände alla vägar och stigar och märkliga skrymslen i församlingen., men när folk från grannhäradet börjat höra av sig med sina önskemål kunde inte ens Jons skickliga drömmerier klara av att lokalisera döda eller levande ting. Han måste känna till de lokala förhållandena för att kunna vara till hjälp. Och svårt var det också när det hände att ett och annat föremål blivit stulet och befann sig antingen hemma hos tjuven eller sålts till någon antikaffär. Jon hade ingen lust att bli indragen i polisutredningar och kanske bli utsatt för överfall därhemma.
Dessutom var det en extra besvärlighet när det gällde de bortsprugna katterna. Om Jon skulle råka få se en vilsen kisse i drömmen kunde det lika gärna vara fråga om vilken katt som helst, kanske ute på friarstråt. Och dessutom: den försvunna katten var ju rörlig och kunde ju när dagen grydde vara kilometervis från det ställe som man väntat sig att Jon skulle se i sin dröm.
Tydligen kunde Jon i någon mån styra sitt drömliv. Det här med katterna tyckte han var så dumt att han aldrig "brydde sig om" att ta med dem i sina drömmar.
Tidningsartikeln ledde till ännu en intervju eller i alla fall försök till intervju. En legitimerad drömtydare kom åkande en strax efter middag och visade sig vara både intresserad och påstridig. Han ville ha ett aktuellt bevis på Jons speciella drömliv och hade en bit från Jons stuga hoppat ur sin bil, plockat fram sitt fina cigarettetui och gömt det i stenmuren vid sidan av vägen.
Han berättade för Jon om sitt påhitt och uppmanade honom i rätt bestämda ordalag att gå och ta en middagslur och försöka komma på var etuiet var placerat.
Jon var inte längre trakterad av vad han tyckte var "löst folk" som kom och klämde honom på information om vad han hade för sig om natten, och den här gången var det ju alldeles för galet. Vresigt talade han om för mannen att det sannerligen inte var varje natt som han drömde något, och dessutom att han aldrig någonsin sov middag. Drömtydaren kammade noll och fick snopen krypa in i sin bil.
En bit därifrån kunde en och annan förundrad se på hur mannen sprang fram och tillbaka framför en stenmur och plocka med händerna mellan stenarna. Han hade glömt var han placerat det fina etuiet. Till sist gav han upp, slängde ilsket upp bildörren och trampade gasen i botten så småstenen yrde om hjulen.
Kändisskapet som Jon råkat in i fortsatte att besvära honom. En kväll när han satt vid köksbordet och lyssnad etill något kabarèartat i radion, sjöngs det plötsligt en kuplett om honom. Den började så här:
En gammal gubbe på vischan,
han drömmar minsann på begäran, han,
så skynda er att ställa er i kö,
innan det är för sent - han kan ju dö..
Dagen därpå ringde man från lokalradion och ville ha honom me di en serie om märkliga mänskliga egenskaper. Självkart, sa man, vore Jon Persson den mest intressanta av alla som man kunde tnka sig at tha med i programmen.
- Nej, jag vill inte, gav Jon som svar helt kort och la på luren.
En vecka senare kund eman läsa en annons i lokaltidningen, tydligt placerad mellan ett par artiklar på tredje sidan:
- Vill härmed meddela, att jag inte drömmer längre.
Vänligen Jon Persson, Ekebacken, Lindåsa.
skriven av Kjell Nelson
För ung för att bli gammal....
När tar ålderdomen vid?
Enligt en brittisk rapport beror svaret på var du bor.
Cyprioterna anser att ungdomen håller i sig till 52, sedan är man medelålders i 15 år tills åldrandet börjar vid 67 år..
Ok då får man hoppas att man först och främst bor på rätt ställe och sen får vi väl se om man egentligen vill över huvud taget ens tänka på åldrandet..
Jag tror att det spelar nog ingen roll vart man bor, huvudsaken är att man är ung i sinnet och sen om själva yttre åldras är en helt annan sak.
Man är inte äldre vad man gör sig.......
Ja, ibland känner jag mig själv som om jag skulle vara över 80 men det beror mest på min fibromyalgi som envist har lagt sin hand över min kropp, men ibland är jag fortfarande bara 20 och jag trivs idag med min ålder och jag gör det som faller mig in. Jag har vuxit ifrån min mammas pekfinger så nu är det väl mer att mina barn visar pekfinger och säger: - nej mamma, du kan inte göra si eller så..
Härom natten när jag satt som vanligt framför min dator och jobbade, (ja jag jobbar faktiskt en hel del vid min dator, tro det eller ej. )men mina barn får ibland för sig att jag sitter och chattar eller vad dom nu tror att jag gör vid min dator.
Men jag gick in som vanligt på Facebook strax innan jag skulle gå och lägga mig och där skriver sonen till mig att jag ska gå och lägga mig. Jag svarade kort och gott att jag går och lägger mig precis när jag vill, eftersom jag är vuxen. Istället borde min son gå och lägga sig som är mitt barn.
Så jag funderar på, när jag ska få göra precis det som faller mig in utan att någon annan ska bry sig. Jag är såpass gammal så att jag kan ta mina egna beslut utan att någon ska lägga sig i vad jag gör eller inte. Eller hur jag klär mig eller beter mig. Det ska inte någon enda människa bry sig om. Jag lägger mig inte i vad andra gör. ALDRIG!
Jag lägger mig inte i ens vad mina egna barn gör idag, för jag anser dom vara såpass vuxna och kloka så att dom kan stå på egna ben nu, utan att jag ska hålla på och "dadda" med dom. Dom måste själva få en chans att lära sig av sina egna misstag i livet. Jag har gjort mitt så att säga.
Jag har fött upp mina barn och fostrat dom till vad dom är idag, och jag måste erkänna att jag har lyckats väldigt bra med det, eftersom alla mina barn kan föra sig oavsett vem dom än möter i sina liv. Dom skulle kunna möta självaste kungen och dom ska även kunna möta en helt utslagen person, och fortfarande så kan dom föra sig, utan att jag ska behöva skämmas för dom.
Alla mina barn har kunnat uppföra sig bland den äldre generationen och jag har alltid fått höra vilka väluppfostrade barn jag har. Jag och deras far har även lärt våra barn att dom inte ska ta vad skit som helst av andra och jag hoppas att dom har fått såpass mycket skinn på näsan så att dom kan stå emot allt elände, orättvisor, där ute.
Mina barn och jag har en bra relation, kanske näst intill perfekt enligt mig själv och många andra har även påpekat detta, och jag kan med gott samvete säga att jag är fruktansvärt stolt över alla mina barn. Jag anser mig har lyckats med mina barn!
Frågan är kan du säga att du har lyckats med dina?
Jag vill därför här och nu bara säga till mina barn:
TACK för att ni är som ni är! Jag älskar Er, precis som ni är!
Enligt en brittisk rapport beror svaret på var du bor.
Cyprioterna anser att ungdomen håller i sig till 52, sedan är man medelålders i 15 år tills åldrandet börjar vid 67 år..
Ok då får man hoppas att man först och främst bor på rätt ställe och sen får vi väl se om man egentligen vill över huvud taget ens tänka på åldrandet..
Jag tror att det spelar nog ingen roll vart man bor, huvudsaken är att man är ung i sinnet och sen om själva yttre åldras är en helt annan sak.
Man är inte äldre vad man gör sig.......
Ja, ibland känner jag mig själv som om jag skulle vara över 80 men det beror mest på min fibromyalgi som envist har lagt sin hand över min kropp, men ibland är jag fortfarande bara 20 och jag trivs idag med min ålder och jag gör det som faller mig in. Jag har vuxit ifrån min mammas pekfinger så nu är det väl mer att mina barn visar pekfinger och säger: - nej mamma, du kan inte göra si eller så..
Härom natten när jag satt som vanligt framför min dator och jobbade, (ja jag jobbar faktiskt en hel del vid min dator, tro det eller ej. )men mina barn får ibland för sig att jag sitter och chattar eller vad dom nu tror att jag gör vid min dator.
Men jag gick in som vanligt på Facebook strax innan jag skulle gå och lägga mig och där skriver sonen till mig att jag ska gå och lägga mig. Jag svarade kort och gott att jag går och lägger mig precis när jag vill, eftersom jag är vuxen. Istället borde min son gå och lägga sig som är mitt barn.
Så jag funderar på, när jag ska få göra precis det som faller mig in utan att någon annan ska bry sig. Jag är såpass gammal så att jag kan ta mina egna beslut utan att någon ska lägga sig i vad jag gör eller inte. Eller hur jag klär mig eller beter mig. Det ska inte någon enda människa bry sig om. Jag lägger mig inte i vad andra gör. ALDRIG!
Jag lägger mig inte i ens vad mina egna barn gör idag, för jag anser dom vara såpass vuxna och kloka så att dom kan stå på egna ben nu, utan att jag ska hålla på och "dadda" med dom. Dom måste själva få en chans att lära sig av sina egna misstag i livet. Jag har gjort mitt så att säga.
Jag har fött upp mina barn och fostrat dom till vad dom är idag, och jag måste erkänna att jag har lyckats väldigt bra med det, eftersom alla mina barn kan föra sig oavsett vem dom än möter i sina liv. Dom skulle kunna möta självaste kungen och dom ska även kunna möta en helt utslagen person, och fortfarande så kan dom föra sig, utan att jag ska behöva skämmas för dom.
Alla mina barn har kunnat uppföra sig bland den äldre generationen och jag har alltid fått höra vilka väluppfostrade barn jag har. Jag och deras far har även lärt våra barn att dom inte ska ta vad skit som helst av andra och jag hoppas att dom har fått såpass mycket skinn på näsan så att dom kan stå emot allt elände, orättvisor, där ute.
Mina barn och jag har en bra relation, kanske näst intill perfekt enligt mig själv och många andra har även påpekat detta, och jag kan med gott samvete säga att jag är fruktansvärt stolt över alla mina barn. Jag anser mig har lyckats med mina barn!
Frågan är kan du säga att du har lyckats med dina?
Jag vill därför här och nu bara säga till mina barn:
TACK för att ni är som ni är! Jag älskar Er, precis som ni är!
måndag 29 mars 2010
Film om ryska rymdhundar
Den ryska rymdhunden Laika fick filmberömmelse genom Lasse Hallströms "Mitt liv som hund". Nu är det dags för Laikas kollegor, Belka och Strjlka, att bli film kändisar. Det var 196+ som Belka och Strelka, Ekorren och Pilen, skickades ut i omloppsbana runt jorden. Den nya ryska 3D-filmen "Belka och Strelka: Stjärnhundarna", med premiär denna vecka, visar hur de fångas på Moskvas gator, hamnar på en träningsanläggning och därefter skjuts upp i rymden.
De två hundarnas saga har dessutom et tlyckligt slut. Till skillnad från Laika överlevde de sin rymdreda och landade jorden.
TT
De två hundarnas saga har dessutom et tlyckligt slut. Till skillnad från Laika överlevde de sin rymdreda och landade jorden.
TT
Vad är det för fel på Blogspot???????????
Nu kan jag inte mer än att bli riktigt förbaskad..
Jag tycker inte om att helt plötsligt ska mina bilder bara bli som ett stort rött kryss.
Jag har lagt in bilderna som det ska vara och jag har inte gjort nånting, så det måste vara något fel hos blogspot.
Jag tycker inte om att det ska se ut som det gör nu här för tillfället.. Nu kl: 18:15 så är det alltså enbart röda kryss på alla mina bilder. JAG BLIR SÅ FÖRBASKAD ÖVER SÅNT!
Jag respekterar INTE att det ser ut så!
Hoppas blogspot fixar till det här så att det inte ser ut så här i fortsättningen!
Jag har ingen lust att byta till något annat, men fortsätter det så här, så kommer jag ta upp min blogg på annat ställe. Så dä så!
SKÄRPNING!
Jag tycker inte om att helt plötsligt ska mina bilder bara bli som ett stort rött kryss.
Jag har lagt in bilderna som det ska vara och jag har inte gjort nånting, så det måste vara något fel hos blogspot.
Jag tycker inte om att det ska se ut som det gör nu här för tillfället.. Nu kl: 18:15 så är det alltså enbart röda kryss på alla mina bilder. JAG BLIR SÅ FÖRBASKAD ÖVER SÅNT!
Jag respekterar INTE att det ser ut så!
Hoppas blogspot fixar till det här så att det inte ser ut så här i fortsättningen!
Jag har ingen lust att byta till något annat, men fortsätter det så här, så kommer jag ta upp min blogg på annat ställe. Så dä så!
SKÄRPNING!
Skarsgård blir Muminpappan
Stellan Skarsgård kommer att göra Muminpappan röst i en internationell filmatisering av Tove Janssons "Mumintrollen och kometen". Hans son, Alexander Skarsgård, står för Mumintrollets röst, uppger nyhetsbyrån FNB: Snusmumrikens röst bidrar Peter Stormare med. Filmen är en nordisk produktion, med regissören Maria Lindberg i spetsen, men rösterna kommer att göras på Engelska. Den animerade fillmen ska ha premiär på filmfestivalen i Cannes i maj.
TT SPEKTRA
Att åka tåg i Japan
Jag hoppas Foki får uppleva rusningen när hon åker tåg i Japan. För det är verkligen en upplevelse i sig.
När jag själv bodde och arbetade i Japan i min ungdom så var det inte alls ovanligt att man fick känna en näve på de mest olämpliga ställena i trängseln på tåget. Det var mycket obehagligt att trängas med så mycket folk. Man kan inte klaga över nånting alls på våra svenska tunnelbanor efter att ha åkt tunnelbana i Japan på rusningstid.
Regnar det? Så skyddar du din............
Regnar det mycket hos dig?
Kan ni tänka er att det finns en del som tänker på att skydda sina viktigaste ägodelar.
söndag 28 mars 2010
Ny resebyrå för funktionshindrade
Simmaren David Lega
bevisar att allt går trots handikapp...
David Lega som bland annat vunnit tre VM-guld för handikappade, startar nu resebyrån Lega Travel för att hjälpa andra funktonshindrade med sitt resande. Själv har han ungefär 15 resdagar i månaden och besöker länder som USA och Thailand i samband med sistt arbet med egna klädmärket Lega Wear. Lega Travel är ett samarbet med resbyrn Travel service och hjälper funktionshindrade att resa och få ut mesta möjliga av sin semester. http://www.davidlega.com/ och http://www.legatravel.se/
Jag beundrar den här mannen!
bevisar att allt går trots handikapp...
David Lega som bland annat vunnit tre VM-guld för handikappade, startar nu resebyrån Lega Travel för att hjälpa andra funktonshindrade med sitt resande. Själv har han ungefär 15 resdagar i månaden och besöker länder som USA och Thailand i samband med sistt arbet med egna klädmärket Lega Wear. Lega Travel är ett samarbet med resbyrn Travel service och hjälper funktionshindrade att resa och få ut mesta möjliga av sin semester. http://www.davidlega.com/ och http://www.legatravel.se/
Jag beundrar den här mannen!
Din blogg även till Facebook..
Det allt blir mer vanligare att dom som har blogg/hemsidor nu även vill ha in sina inlägg på Facebook. Så här är en mycket bra länk som man kan fixa det på..
Klicka HÄR
Klicka HÄR
Allt går att lösa ..........
Bilden talar för sig själv. Men jag skulle nog föredra att slå ner rumpan ute i skogen istället för att ens gå in här! Jag som har manisk skräck för sånt här..... Burr
Gyllene pris till Ica-Jerry
Projektet Vi kan mer, där Glada Hudik-teaterns Mats Melin som praktikanten Jerry i Ica-reklamen är en del, har belönats med Gyllene hjulet-priset i kategorin Årets samhällsenggagemang. Priset delas ut av Spinsrings- och eventföreningen, vars jury har fallit för att "en stor och smått opersonlig organisation lyfter ett litet, lokalt sponsorskap och gör något " på riktigt".
Vi kan mer är ett samarbete mella Ica, Glada Hudik-teatern Sveriges kommuner, Samhall och Förbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. FUB, Syftet är att förändra synen på handikappade och att skapa arbete för utvecklingsstörda personer i landets Ica-butiker.
Släckte du lyset? Earth hour
Släckte du ner under Earth hour?
Människor runt hela jordklotet uppskattas ha släckt sina lampor för att uppmärksamma den globala uppvärmingen. Det är världens största manifestation, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden (WWF).
Globen släktes ner och eiffeltornet, pyramiderna och Förbjudna staden i Peking hade nersläckt.
På lördagskvällen gick elkonsumtionen ner hos Vattenfall tre till fyra procent.
Alltid något, men jag är ändå förvånad över att det var så lite.
Människor runt hela jordklotet uppskattas ha släckt sina lampor för att uppmärksamma den globala uppvärmingen. Det är världens största manifestation, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden (WWF).
Globen släktes ner och eiffeltornet, pyramiderna och Förbjudna staden i Peking hade nersläckt.
På lördagskvällen gick elkonsumtionen ner hos Vattenfall tre till fyra procent.
Alltid något, men jag är ändå förvånad över att det var så lite.
Så syns du på nätet
Nu finns en tjänst som visar hur många som söker på ditt namn på Google. Sidan : http://googlad.nu/
har tagits fram av ett företag som arbetar med sökoptimering.
har tagits fram av ett företag som arbetar med sökoptimering.
Glöm inte att flytta fram klockan. Det är sommartid nu..
Ja nu är det sommartid. Det kan man inte tro när man tittar ut genom vårt fönster.
Men får det bara regna lite till så kanske snön smälter bort.
Men glöm inte att flytta FRAM klockan ............
Men får det bara regna lite till så kanske snön smälter bort.
Men glöm inte att flytta FRAM klockan ............
lördag 27 mars 2010
Vad är det för fel på oss Svenskar?
Är vi vakna? Är vi hjälpsamma? Ställer vi upp?
Här är verkligen ett bevis på att vi inte bryr oss ett dugg på vad som händer runt omkring oss!
Hur kan detta vara möjligt?
Jag kan inte förstå?
Är vi inte kloka eller vad är det som är fel?
Jag vill gärna ha åsikter om den här filmen! Skriv och berätta vad du känner!
TACK
Här är verkligen ett bevis på att vi inte bryr oss ett dugg på vad som händer runt omkring oss!
Hur kan detta vara möjligt?
Jag kan inte förstå?
Är vi inte kloka eller vad är det som är fel?
Jag vill gärna ha åsikter om den här filmen! Skriv och berätta vad du känner!
TACK
Roligt att få bestämma färgerna själv.
Här kan du själv designa dina skor, du kan välja och vraka med alla dess färger.
Rätt häftigt.. Kolla HÄR
Rätt häftigt.. Kolla HÄR
.jpg)
fredag 26 mars 2010
Vill du ha tvättbräda utan träning?
Vi kvinnor har ju strumpbyxor som håller in, trosor som lyfter
och bh som trycker ihop.
Men vad har männen då?
Nu finns det faktiskt något för alla de män som alltid önskat sig tvättbräda på magen.
Speciellt om du känner att du inte har varken tid eller lust att träna så mycket..
Till en kostnad av 600 kronor så fixar man en tvättbräda på ett mycket enkelt och smidigt sätt.
Se HÄR
Åter till verkligheten.. efter mitt tidigare inslag...
Efter mitt tidigare inslag så hoppas jag (ni som vågade se filmen) att ni har åter hämtat Er från chocken. Jag har INTE återhämtat mig och jag kommer väl förmodligen aldrig att hämta mig efter detta.
Det värsta av allt är att det är just så verkligheten ser ut idag, runt omkring oss, överallt.
Det är mycket som vi aldrig varken ser eller hör för det görs i det tysta.
Det värsta är väl när det är små oskyldiga barn som är inblandade.
Jag blir allt mer och mer upprörd över att det inte kan göras mer för att det måste uppmärksammas på ett eller annat sätt.
Jag personligen tycker att man ska kunna installera kameror inte enbart i sin egen bostad om man har en "nanny" utan även på dagis, äldreboende, sjukhus mm. där det förekommer hemska händelser som aldrig uppmärksammas eller tar någon notis om.
Jag har själv en gång i tiden både sett och hört olika hemskheter som har hänt inom äldreomsorgen. När jag själv tog upp hemska händelser på min arbetsplats till min dåvarande chef, men då fick jag själv ett varningens ord och det hela vändes istället emot mig och jag ansågs mer eller mindre som "skvallrig". När jag bara ville att ALLA människor oavsett om det är barn, gamla, sjuka, handikappade, så ska ALLA behandlas med stor respekt.
Och kan man inte som chef för en avdelning inom äldreomsorgen ta till sig när det uppmärksammas att det förekommer hemskheter på sin avdelning, då tycker jag att man är olämplig att ha den position som ansvarig chef.
Därför kan jag idag säga att jag vägrar att hamna på ett äldreboende när den dagen kommer, eftersom jag VET att det förekommer både våld och olika hemskheter på en del arbetsplatser ute i våra kommuner, men att det tystas ner.
Men för att allt ska fungera så måste man acceptera uppsatta kameror och man måste ta till sig precis allt och vara lyhörd så fort det är någon som beklagar sig någonstans, vare sig det är på en skola, dagis, fritis, lekis, äldreboende, det spelar ingen roll vart...........
Hade det bara funnits kameror på skolorna så skulle man genast kunna se när någon mobbas eller blir slagen och då kunde man ta itu med eländet. Men alla ska vara så förbaskat försiktiga och det ska ta en sån otroligt lång tid innan man ens börjar ta upp problemen. Det verkar som man hellre skjuter problemen framför sig istället för att göra något åt saken.
Vad tycker ni om tex. kameror på äldreboenden, skolor, dagis, m.m. Ska det få sättas upp?
Det värsta av allt är att det är just så verkligheten ser ut idag, runt omkring oss, överallt.
Det är mycket som vi aldrig varken ser eller hör för det görs i det tysta.
Det värsta är väl när det är små oskyldiga barn som är inblandade.
Jag blir allt mer och mer upprörd över att det inte kan göras mer för att det måste uppmärksammas på ett eller annat sätt.
Jag personligen tycker att man ska kunna installera kameror inte enbart i sin egen bostad om man har en "nanny" utan även på dagis, äldreboende, sjukhus mm. där det förekommer hemska händelser som aldrig uppmärksammas eller tar någon notis om.
Jag har själv en gång i tiden både sett och hört olika hemskheter som har hänt inom äldreomsorgen. När jag själv tog upp hemska händelser på min arbetsplats till min dåvarande chef, men då fick jag själv ett varningens ord och det hela vändes istället emot mig och jag ansågs mer eller mindre som "skvallrig". När jag bara ville att ALLA människor oavsett om det är barn, gamla, sjuka, handikappade, så ska ALLA behandlas med stor respekt.
Och kan man inte som chef för en avdelning inom äldreomsorgen ta till sig när det uppmärksammas att det förekommer hemskheter på sin avdelning, då tycker jag att man är olämplig att ha den position som ansvarig chef.
Därför kan jag idag säga att jag vägrar att hamna på ett äldreboende när den dagen kommer, eftersom jag VET att det förekommer både våld och olika hemskheter på en del arbetsplatser ute i våra kommuner, men att det tystas ner.
Men för att allt ska fungera så måste man acceptera uppsatta kameror och man måste ta till sig precis allt och vara lyhörd så fort det är någon som beklagar sig någonstans, vare sig det är på en skola, dagis, fritis, lekis, äldreboende, det spelar ingen roll vart...........
Hade det bara funnits kameror på skolorna så skulle man genast kunna se när någon mobbas eller blir slagen och då kunde man ta itu med eländet. Men alla ska vara så förbaskat försiktiga och det ska ta en sån otroligt lång tid innan man ens börjar ta upp problemen. Det verkar som man hellre skjuter problemen framför sig istället för att göra något åt saken.
Vad tycker ni om tex. kameror på äldreboenden, skolor, dagis, m.m. Ska det få sättas upp?
VARNING se på egen risk....... Eller låt bli att se detta...
VARNING VARNING VARNING VARNING VARNING Se på EGEN RISK!
Jag satt härom kvällen framför datorn och jag fick en adress av min son som tyckte att jag skulle kika runt lite på en speciell sida som visar en massa olika både roliga och hemska saker.
Han vet att jag är intresserad av att tex. titta på hur en sjöhäst föder barn eller bara titta på både roliga och vackra bilder m.m.
Men helt plötsligt så dök en rubrik upp som jag bara var tvungen att gå in och titta på.
När jag kom in på själva sidan så blev jag först väldigt illa till mods, men jag tog ändå mod till mig och tittade på filmen: Barnvakt slår en 11 - årig baby. JAG BLEV CHOCKAD!
Nu märker jag att även Aftonbladet uppmärksammat filmen och dom visar nu bara en liten del av filmens innehåll HÄR Rubriken på filmen: Barnvakten från helvetet
Men filmen som jag såg var alltså hela filmens innehåll...
Jag vill därför nu VARNA ALLA som är känsliga och jag säger bara:
Tänk FÖRE INNAN NI TITTAR PÅ den här länken över huvud taget........
För det här är absolut det värsta jag någonsin har sett i mitt liv.
MEN IHÅG JAG HAR VARNAT ER!
HÄR är länken till filmen!
Jag satt härom kvällen framför datorn och jag fick en adress av min son som tyckte att jag skulle kika runt lite på en speciell sida som visar en massa olika både roliga och hemska saker.
Han vet att jag är intresserad av att tex. titta på hur en sjöhäst föder barn eller bara titta på både roliga och vackra bilder m.m.
Men helt plötsligt så dök en rubrik upp som jag bara var tvungen att gå in och titta på.
När jag kom in på själva sidan så blev jag först väldigt illa till mods, men jag tog ändå mod till mig och tittade på filmen: Barnvakt slår en 11 - årig baby. JAG BLEV CHOCKAD!
Nu märker jag att även Aftonbladet uppmärksammat filmen och dom visar nu bara en liten del av filmens innehåll HÄR Rubriken på filmen: Barnvakten från helvetet
Men filmen som jag såg var alltså hela filmens innehåll...
Jag vill därför nu VARNA ALLA som är känsliga och jag säger bara:
Tänk FÖRE INNAN NI TITTAR PÅ den här länken över huvud taget........
För det här är absolut det värsta jag någonsin har sett i mitt liv.
MEN IHÅG JAG HAR VARNAT ER!
HÄR är länken till filmen!
En utmaning .........
En utmaning som jag läste hos: http://karin.hermansro.se/
Tänkte att även jag skulle försöka ge mig på den.
Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
" jag försökte slita mig fri. " Bokens titel: Från världskrig till vårdkris. Skriven av Tatiana Drachmann som är känd som en stridbar läkare, en av de få i landet som förstod amalgamets faror. Hon valde att stå på sina patienters sida och gå emot myndigheterna. Följ hennes liv från krigets Paris till orädd kamp i Stockholmsförorten.
Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En liten brun nallebjörn som jag har fått av min äldsta son.
Vad var det senaste du såg på tv?
Film: Tidvattnets furste
Utan att se efter, gissa vad klockan är?
Tio nånting.
Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Min man som kommentar det han läser i vår landsortstidning.
När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Igår kväll var jag på ett musikcafè och undrade vad jag gjorde där, för det lät fruktansvärt illa.
Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
På min man, när vi som vanligt hade vår "gose-stund" då vi pratar om precis allt.
Drömde du något i natt?
Ja, att min man gjorde precis som mannen i filmen jag såg igår kväll.
När skrattade du senast?
Igår kväll när jag såg och hörde en kvinna tro sig kunna både sjunga och spela gitarr, jag skäms lite så här nu efteråt, men jag skrattade bara inombords under tiden när hon uppträdde. Men jag brast ut i skratt efter hennes framförande, mer för att jag skulle låtsas istället ha skrattat åt ett roligt skämt, för att försöka dölja vem och vad jag skrattade åt. Men jag brukar aldrig skratta åt folk så där, men faktum är att det här var bara så pinsamt hemskt.
Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
En fullsmockad anslagstavla, fotografier på barn o barnbarn, krokar med hörlurar o kablar, en tavla som jag själv gjort med en liten hundvalp, samt våra absolut första affischer.
Har du sett något konstigt på sistone?
Jag var inne på en sida där man visade speciellt en film där en barnvakt slog en 11-månaders baby. Inte bara slog, utan även slängde en boll i huvude på babyn, och hon lyfte upp barnet och kastade ner barnet i golvet ett flertal gånger. Jag kunde bara inte tro att den var sann! Men har nu fått reda på att den faktiskt är på riktigt. Så det var både en konstig och fruktansvärd film att se på, som fick mig att inse hur grym verkligheten kan vara, utan att vi ser det med blotta ögat för tillfället.. Hemskt......
Vilken var den senaste film du såg?
Tidvattnets furste som gick på Tv igår.
Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Att få flytta tillbaka till Italien vore ju en dröm, så jag skulle nog köpa en villa där och inreda med Italienska möbler och sen en lägenhet på Södermalm/Sthlm (i mina barndoms-kvarter) Sen skulle jag ge mina barn och barnbarn ett välfyllt konto. Sen skulle jag plastikoperera bort min potatisnäsa och fixa till mina fula ärr efter min bröstförminskning, fettsuga mig och sist men inte minst anlita en expert som hjälper mig att träna upp min kropp.
Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Jag kan och vet betydligt mycket mer än vad folk ens har en susning till, men jag döljer det medvetet just för att få fram den "rätta sidan" hos folk. Eftersom jag fullkomligt avskyr när folk krusar och fjäskar och bara gör sig till så fort dom tror att man måste göra det i vissa sammanhang med vissa människor.
Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Att få slut på krig är kanske svårt för mej att ändra på, men man kan ju alltid önska sig det. Men jag tror att man får kanske börja och se på sig själv först och främst för att kunna förstå varför det är krig ute i världen. För det är just därför krig existerar, eftersom alla inte tilllåter alla att få vara den man är bara.. Så folk måste börja: VAKNA UPP, säger jag till alla dom som tror sig vara bättre än andra ! Det är en bra början!
Tycker du om att dansa?
Ja älskar att dansa med någon som verkligen kan dansa! Jag har dansat mycket, både modernt och gammalt. Det är också många som har svårt att tänka sig att jag har även dansat jazzbalett. Det var då jag fick mina kraftiga vader som jag idag inte alls tycker om.
Vad skulle dina barn heta?
Mina fyra barn har fått dom namn som var ämnat för var och en av dom.
Flicka?
Det gäller samma här, flickan har fått det namn som var ämnat för henne.
Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Ja absolut. Skönt att slippa den Svenska vintern.
Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Jag är ju inte helt hundra procent säker på om att det är just Gud som står vid nån pärleport, men skulle han ändå existera så får jag väl hoppas att han bjuder in mig då och önskar mig Välkommen hem eller nåt sånt.
Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Den som känner för det.
Tänkte att även jag skulle försöka ge mig på den.
Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
" jag försökte slita mig fri. " Bokens titel: Från världskrig till vårdkris. Skriven av Tatiana Drachmann som är känd som en stridbar läkare, en av de få i landet som förstod amalgamets faror. Hon valde att stå på sina patienters sida och gå emot myndigheterna. Följ hennes liv från krigets Paris till orädd kamp i Stockholmsförorten.
Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En liten brun nallebjörn som jag har fått av min äldsta son.
Vad var det senaste du såg på tv?
Film: Tidvattnets furste
Utan att se efter, gissa vad klockan är?
Tio nånting.
Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Min man som kommentar det han läser i vår landsortstidning.
När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Igår kväll var jag på ett musikcafè och undrade vad jag gjorde där, för det lät fruktansvärt illa.
Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?
På min man, när vi som vanligt hade vår "gose-stund" då vi pratar om precis allt.
Drömde du något i natt?
Ja, att min man gjorde precis som mannen i filmen jag såg igår kväll.
När skrattade du senast?
Igår kväll när jag såg och hörde en kvinna tro sig kunna både sjunga och spela gitarr, jag skäms lite så här nu efteråt, men jag skrattade bara inombords under tiden när hon uppträdde. Men jag brast ut i skratt efter hennes framförande, mer för att jag skulle låtsas istället ha skrattat åt ett roligt skämt, för att försöka dölja vem och vad jag skrattade åt. Men jag brukar aldrig skratta åt folk så där, men faktum är att det här var bara så pinsamt hemskt.
Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
En fullsmockad anslagstavla, fotografier på barn o barnbarn, krokar med hörlurar o kablar, en tavla som jag själv gjort med en liten hundvalp, samt våra absolut första affischer.
Har du sett något konstigt på sistone?
Jag var inne på en sida där man visade speciellt en film där en barnvakt slog en 11-månaders baby. Inte bara slog, utan även slängde en boll i huvude på babyn, och hon lyfte upp barnet och kastade ner barnet i golvet ett flertal gånger. Jag kunde bara inte tro att den var sann! Men har nu fått reda på att den faktiskt är på riktigt. Så det var både en konstig och fruktansvärd film att se på, som fick mig att inse hur grym verkligheten kan vara, utan att vi ser det med blotta ögat för tillfället.. Hemskt......
Vilken var den senaste film du såg?
Tidvattnets furste som gick på Tv igår.
Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?
Att få flytta tillbaka till Italien vore ju en dröm, så jag skulle nog köpa en villa där och inreda med Italienska möbler och sen en lägenhet på Södermalm/Sthlm (i mina barndoms-kvarter) Sen skulle jag ge mina barn och barnbarn ett välfyllt konto. Sen skulle jag plastikoperera bort min potatisnäsa och fixa till mina fula ärr efter min bröstförminskning, fettsuga mig och sist men inte minst anlita en expert som hjälper mig att träna upp min kropp.
Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Jag kan och vet betydligt mycket mer än vad folk ens har en susning till, men jag döljer det medvetet just för att få fram den "rätta sidan" hos folk. Eftersom jag fullkomligt avskyr när folk krusar och fjäskar och bara gör sig till så fort dom tror att man måste göra det i vissa sammanhang med vissa människor.
Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Att få slut på krig är kanske svårt för mej att ändra på, men man kan ju alltid önska sig det. Men jag tror att man får kanske börja och se på sig själv först och främst för att kunna förstå varför det är krig ute i världen. För det är just därför krig existerar, eftersom alla inte tilllåter alla att få vara den man är bara.. Så folk måste börja: VAKNA UPP, säger jag till alla dom som tror sig vara bättre än andra ! Det är en bra början!
Tycker du om att dansa?
Ja älskar att dansa med någon som verkligen kan dansa! Jag har dansat mycket, både modernt och gammalt. Det är också många som har svårt att tänka sig att jag har även dansat jazzbalett. Det var då jag fick mina kraftiga vader som jag idag inte alls tycker om.
Vad skulle dina barn heta?
Mina fyra barn har fått dom namn som var ämnat för var och en av dom.
Flicka?
Det gäller samma här, flickan har fått det namn som var ämnat för henne.
Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Ja absolut. Skönt att slippa den Svenska vintern.
Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Jag är ju inte helt hundra procent säker på om att det är just Gud som står vid nån pärleport, men skulle han ändå existera så får jag väl hoppas att han bjuder in mig då och önskar mig Välkommen hem eller nåt sånt.
Vilka fyra personer vill du ska svara på de här frågorna?
Den som känner för det.
torsdag 25 mars 2010
Frun till Michelingubben, hur ser hon ut?
Har du någon gång funderat på hur frun till Michelingubben ser ut?
Scrolla ner
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
'
Nu vet du !!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)