När får man ..........

När sjutton får man visa .....

När jag var ung så fick man hela tiden förmaningar från föräldrarna att man inte fick säga si eller så. Sen när jag blev lite äldre så vågade man inte och man var blyg. Sen blev jag småbarnsföräldrer och då var det inte alls aktuellt senare blev man tonårsföräldrer och då fanns det inte utrymme för att ens tänka på att vara intim med sin man. Nu när barnen är vuxna och utflugna får man tillrätta visningar av sina egna barn att så får man väl inte säga och göra.

När 17 får man göra allt man känner då?

När är det befogat att få bara vara som man är, utan att ha en massa förpliktelser och en massa moralpredikningar? Jag tycker att det är hög tid nu att man slår näven i bordet och säger skarpt ifrån att: - nu får det vara nog! Man kan inte försöka gömma eller dölja längre att folk faktiskt umgås i sina sovrum och att detta är varken ovanligt eller konstigt.

Jag har under så otroligt många år hela tiden fått respektera andra och lyssna på andra och man har bara rättat sig in i ledet, men det är slut med det, för min del. Jag har slutat att lyssna på alla moral-tanter och jag slår dövörat till om någon så mycket säger ett ord till mig om vad som är passande för mig att göra eller inte göra.

Jag tänker ibland på min egen mor som är "last-gammal" enligt många

men hon skulle absolut inte ens få tänka tanken att vilja ha en karl i sin sängkammare.

Oh nej det är hon ju alldeles för gammal för, sägs det då.

Jaha är det något bäst före datum för att vilja ha en karl i sin sängkammare då eller?

Jag kommer nu framöver inte bry mig ett dugg om vad andra tycker och tänker och säger!

Jag är tillräckligt gammal för att kunna bestämma själv vad som är bäst för mig.

Sen får alla andra bestämma över sig själva och jag garanterar att jag aldrig kommer att lägga min näsa i blöt..

Jag var in i en butik häromdagen

där stod en kvinna på ca: 60-65 års åldern bakom kassan och hon berättade helt öppet att hon hade minsann använt sig av en dildo sen hon var i sjutton års åldern.

Först häpnade jag över hennes öppenhet och spontanitet men när jag sedan tänkte efter så var ju den här kvinnan verkligen Kvinna rakt igenom.

Jag beundrade hennes mod att bara våga vara sig själv.

Hon hycklade inte på något sätt och hon kanske tycker att vi kvinnor är lite för rädda och fega för att visa vår egen sensualism som vi kvinnor faktiskt har inom oss men som vi försöker dölja av någon konstig anledning. Den här kvinnan fick mig att inse att vi faktiskt lever på 2010-talet och att tiderna förändras så att vi kvinnor ska kunna ha vår fulla rätt att våga visa vad vi faktiskt vill ha.

Vi ska inte hyckla eller fejka för våra kostymklädda män, utan vi ska minsann visa att vad vi vill. Den här kvinnan fick mig att inse att det är precis lika naturligt att ha en sexuell lust som att vara hungrig och vilja ha mat. Jag kan erkänna att jag aldrig har tänkt så tidigare, men ju mer jag funderar över hennes ord, ju mer förstod jag vad hon menade..

Varför ska vi kvinnor inte bara kunna ta för oss?

Ta det vi vill ha!

Kanske då som först kommer vi ett mycket litet steg närmare jämlikhet,

fast jag fullkomligt avskyr just det ordet.

Eftersom man aldrig kan få någon jämlikhet anser jag,

men ok jag kan "köpa" en del argument, men då bara till en mycket liten del.

Jag är väl lite av den gammalmodiga sorten men jag lär mig för varje dag som går och jag kommer förmodligen att bli allt mer öppen och rak och allt mer kommer jag att försöka framhäva min egen kvinnlighet så mycket som jag kan och vågar och då vill jag naturligtvis ha en karl som då framhäver sin manlighet.

Vi är ju inte mer människor! Trots att vi är kvinnor!